Analysera mera

Diskussionen går ungefär såhär:

Jag:  Vi skulle kunna gå upp till fisher union och skaffa taxirabatten om ni har lust?

Tjej:  Jag har dom redan men om ni vill köpa så kan vi väl göra det...

Jag:  Ok

Tjej:  Jag är inte helt säker på att de har öppet däremot

Jag:  Jo, dom har öppet.

Tjej:  Ok

Tjej:  Men det kommer ta ett tag att gå upp dit...

Tjej:  ...och om vi delar på taxinotan så kommer det inte att kosta så mycket per person ändå.

Jag:  Men du har rabattbiljetter?

Tjej:  Ja...

Jag:  Jaha, ok då, vi struntar i rabattbiljetterna då.

Jag:  Vi kanske kan göra så att du betalar med rabatten och sen ger vi dig pengar?

Tjej:  Men då måste ju jag gå upp och hämta ut nya biljetter

Jag:  Jaa, jo, det är klart, det måste du ju göra

Ansträngd tystnad. 

Kontrasten efter att ha varit ute med finnarna där en av dom betalade hela taxinotan med sina rabattkuponger och där vi andra sa att vi tar hand om det nästa gång vi åker är stor. Sånt här kan verkligen störa mig, både som snål ekonom och svensk, den amerikanska individualismen och ett helt annat sätt att tänka på sig själv och gruppen. Jag antar att det "rätta" agerandet för en amerikan hade varit att fullt ut acceptera hennes beslut att inte dela sin rabatt med gruppen och tycka att det var ok men samtidigt pusha hårdare för att faktiskt gå och köpa egna rabbatkuponger och det hade hon då fått acceptera trots att det blir lite mer omständigt.

Men det omedelbara intrycket jag får är att hon är självisk, kanske inte så mycket för att hon inte vill dela rabatten utan snarare att hon ger intrycket av att hon t.om. tycker det vore jobbigt att vänta medan vi andra går och skaffar samma rabatt. Vad jag tror att hon egentligen gör är att säga vad hon tycker vore bäst för henne, inte vad hon tycker att vi faktiskt borde göra och däri ligger en ganska viktig skillnad.

Svenskar utgår nog mer ifrån gruppen när de planerar i ett sånt här läge och kommer inte vara så flexibla eller villiga att ändra sig för de tror redan att de tänkt på allt. Hon utgår ifrån sig själv och kommer vara väldigt villig att ändra sig och kompromissa för hon räknar också med att alla andra utgår ifrån sig själva. Så jag kommer uppleva det som själviskt av henne att lägga fram ett förslag som i högre grad är centrerat kring vad som vore bäst för henne. Samtidigt kommer hon troligtvis att se mig som självisk pga att jag kommer tendera att vara mindre flexibel med mitt förslag, ett förslag som hon felaktigt tror att jag gör med utgångspunkt ifrån vad som vore bäst för mig och ett förslag som jag därför borde vara flexibel med. Resultatet blir en äkta kulturkrock.